Idag är en riktigt bra dag.
Och igår var en riktigt bra dag det med.
Igår förstår ni, så var jag med två av de bästa kompisarna jag vet i Borås. Bella och Emma för övrigt.
Jag var nämligen ledig igår så efter Emma hade kämpat färdigt på sitt jobb hämtade jag upp henne för lite välförtjänt ledighet och friendytime. Vi tog oss upp till Borås för lite gång i affärer. Av någon hemskt förflugen anledning så tog vi oss till Gina Tricot med en gång. Det kan väl aldrig handla om att de faktiskt har rätt reko kläder där?
Kan jag knappast tänka mig.
Iallafall, vi gick där en rätt så bra stund för de reko kläderna verkade ha gömt sig. Men helt plötsligt, där var de!
Jag och mitt högst ekonomiska sinne (?) beslutade dock för gårdagen att jag enbart skulle lägga mina pengar på den egentliga anledningen till att vi faktiskt var i Borås: mat och bio.
Emma fick dock med sig två högst eleganta klänningar. Iallafall en av dem. Den andra var väl mer.. "hej, jag vill på fest." Och fest är en bra sak. Det vet vi alla. Och en sak ska ni veta. Hade jag inte haft en tajt budget så hade jag minsann köpt den där "hej, jag vill gå på fest"-klänningen också.
Hörde jag ordet sexig? Jamen, det gjorde du!
Sen dårå när Emmas budget för månaden var spräckt så fick vi faktiskt se till att göra lite nyttiga saker, såsom att gå till Machuset och be dem hjälpa mig med min Ipod. Jag ska nu inte berätta vad problemet egentligen var för om jag gör det kommer ni klassa mig som en oteknisk idiot för resten av era liv. Det är jag pretty darn sure of!
Så, inget med.
Men för att göra saker ännu mer intressantare så fortsatte ju kvällen med att the evenings tredje och även sista medlem, Bella, äntrande torget. Med tre väskor. Gud, kvinna. Om du läser det här så har jag en fråga. Styrketränar du?
Efter lite om och men. Till exempel ett besök på Systembolaget, så drog vi oss mot vattnet. Det vill säga, café "Viskan".
Det var väldigt skön stämning där faktiskt och den klassiska (och även numera standardfrågan) "Har det hänt något spännande på sistone?" dök upp ganska omedelbart och vi pratade på en del.
Dels om vem av oss fem som antagligen kommer gifta oss först. Emma och J hade diskuterat det ganska hejdundrande härom dagen och kom fram till ett, enligt mig, ganska radikalt svar. Jag vet inte om jag är helt nöjd med situationen. Men om det händer den andra damen i fråga först är jag mer än nöjd. Alltså, ni vet säkert inte vad det här handlar om men det gör ingenting. Fingrarna går av sig själva när jag skriver nu. Ni får helt enkelt ta det som det. Eller fråga. Våga fråga liksom.
Så vi åt och åt, och så käkade vi glass. Polka och citronsorbet för min del. Och det må jag säga, fy fan vad illa citronsorbet smakar. Vad tänkte jag imed? Jag som inte ens gillar citronsaft som smaksättare vidare mycket. Men, heja mig.
Sen slog klockan åtta och då var Bella vidarebokad. Robin kom nämligen med tåget och Emma och jag blev lämnade ensamma. Jag såg minsann att hon led när det bara var jag kvar. Jag ber om ursäkt Emma.
Överlever du mitt ensamma sällskap?
Hon överlevde rätt så bra faktiskt och när vi sitter där och pratar som bäst så kommer Bella och Robin tillbaka. Jag kan knappt tro att det är sant. Tyckte Bella att vi var så trevliga att hon även övertalade Robin att komma tillbaka och prata med oss?
Läget verkade inte bättre än så och rätt så naturligt så kom vi alla in och prata om vårt senaste gemensamma minne: midsommarafton. Jag tror visst Emma somnade då.. Vilket inte Robin inte var sen med att påpeka. Bra där!
De ville dock inte stanna så länge utan den enda anledning till att de hade kommit tillbaka var för det var snabbaste vägen hem till Robin förbi café "Viskan". Och jag som trodde vi var speciella på något sätt.
Jaja, man kan inte få allt.
Så de gick vidare medan jag och E var i valet och kvalet om vad vi skulle göra resten av kvällen. Bio eller krogen. Tufft val, helt ärligt.
När jag var på slutspurten av att dricka upp min öl så bestämde vi oss ändå för att gå på bio. Vilket vi inte var ensamma om sen visade det sig. Hela 2001 var fyllt med folk! Har nog aldrig sett så mycket folk där.
"The Proposal" var på agendan för mig och min vän och när vi satt utanför salongen och väntade på insläpp så var det enbart vi och ett kärlekspar. Tanken "Kommer vi hamna ensamma tillsammans med ett kärlekspar? Det vore ju überlyckat. Verkligen." hann pendla några gånger fram och tillbaka i Emmas huvud vilket hon även meddelade mig. Nämnde jag att jag kände ett visst obehag inför denna tänkbara situation? Hade inte känts riktigt bra. Som tur var slapp vi detta för det formligen vällde in folk, toppenbra! :)
Så filmen startade och repliker uttalades och ju mer tid som gick desto roligare hade jag! Jag satt nog och skrattade genom hela filmen. Den var så bra. Vad ska jag säga? Den var djup och otroligt ytlig på samma gång. Helt fantastiskt film! När den kommer ut på film kommer jag inte vara sen med att köpa den.
Snälla, vet ni om att ni har humor som liknar min; se den!
När filmen väl var färdig vek vi av mot huvudgatan och även krogarna. Kändes lite tryggare att gå bland folk än på en tom gata. Smart tänkt Emma. Och det var en sån skön sommarkväll. Klockan var tolv på natten och luften var ljummen och folk satt och drack öl. Det såg helt underbart ut! Det känner jag för att göra nästa helg. Vill någon med?
Vi tog oss hem. Emma körde eftersom jag hade druckit. Aldrig dricka och köra, läser ni det?! Aldrig.
När vi väl kom kändes det som vi aldrig kom i säng. Tog lång tid på oss med att borsta, tog lång tid på oss att ta bort sminket och tog lång tid oss på att släcka lamporna. Gick vi i slowmotion?
Så vi hamnade i säng. Inte i samma, inte ens i samma rum faktiskt. Emma påstår att jag snarkar. Det kan jag inte tro på. Struntprat. Tro inte på henne när hon säger så. Om någon sover fridfullt så är det jag.
Jo. Men visst.
Och helt plötsligt så ser jag henne öppna dörren in till rummet där jag har slaggat (snarkat?) och jag fattar inte vad hon vill. Varför är hon uppe mitt i natten?
Tydligen var klockan sex och det var dags upp. Usch. Blää. Rys.
Och ändå var det inte vidare jobbigt för mig för mitt jobb imorse var att gå upp, klä på mig, äta frukost, köra Emma till jobbet och sen köra hem. Den som verkligen hade, och möjligtvis har, det jobbigt är Emma. Hon slutar klockan fyra. Jag tycker riktigt synd om henne. Puttnutt dig.
Jag kom iallafall hem vid åtta. Kändes lite konstigt att vara påklädd och vaken när mamma och pappa fortfarande var sömndruckna.
Men jag fick nog min sömn också minsann. Jag gick och la mig och vaknade när mamma ropade ner vid tolv att det var mat. Sagt och gjort, det kan knappast bli mer bekvämt än att gå ner till ett dukat bord och äta så det gjorde jag. Efter det så gick jag och la mig igen. Är jag lat idag?
Vaknade efter en stund och låg och kollade på regnet. Det är otroligt vackert när det strilar ner. Tankarna som korsade bollen ovanför halsen då var helt underbara. Kan jag säga att jag längtar?
Men, jag ska nog inte fortsätta var så jättelat mycket längre. Jag har tydligen blivit ombedd att dammsuga huset "lite lätt". Fråga: hur dammsuger man "lite lätt"?
Jag kan för min själ inte förstå det. Och ändå är jag smart.
Vill bara ge en eloge till er alla som faktiskt har orkat att läsa ända ner till slutet. Det är rätt starkt. Jag kanske har mentalt starka läsare?
Jag är imponerad.
Och så även, tack Emma och Bella för en mycket trevlig kväll. Det är så skönt att umgås.
Och du, tack för svaret. Det känns bra.
lördag, juli 18, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vad mysigt ni hade det!!
Skicka en kommentar