onsdag, november 11, 2009

Dagens bästa nyhet!

Min kusin har fått ett jobb! :)
Stort, jättestort grattis Linda! :)

måndag, november 09, 2009

Japp. Jag är en listnörd

Nämn något som gjorde mig glad igår: Härlig konversation med Per.
Vad gjorde jag klockan 08 imorse: Då låg jag i sängen och kollade i min kokbok.
Vad har jag ägnat kvällen åt: Äta god mat och mysa framför en Harry Potter-film. :)
Det sista jag sa högt: "Jag ska stänga in mig här en stund för att skriva CV.".
Det senaste någon sa till mig: "Jaha. Okej.".
Vad var det senaste jag köpte: Tomater och tomatpure. Inga onödiga kostnader här inte. Jag är ju student.
Vad är det för färg på min ytterdörr: Vit. Precis som min själ.
Vad är det för väder hos mig nu: Mörkt. Lugnt. Stillsamt.
Vilken glassmak tycker jag är godast: Viol. Blåbär. Polka är gott det med.
Tror jag på kärlek vid första ögonkastet: När jag vet säger jag till.
Sover jag tungt: Oja! Vält träd, släng tallrikar, slå på trummor. Inte vaknar jag inte. Om jag håller folk vakna med mina snarkningar? Jag snarkar inte. Aldrig.
Favoritklädsel: Det jag känner mig bekväm i. Ett sånt enkelt svar. Ack så tråkigt, och ack så behändigt.
Favoritlåt just nu: Bad Romance - Lady Gaga. Ja, jag är en popnörd. Det är slutgiltigtförklarat.
Vad ser jag om jag tittar till höger: A white wall.
Vad gör mig glad just nu: Att jag är nöjd med livet.
Vad ska jag göra härnäst: Sova? Plugga? Sova? Skriva CV? Sova? Lutar åt sova, tror jag.
Hur är mitt humör just nu: Behagligt stillsamt.
Är jag en morgon eller nattmänniska: Can be both. Är nog lite mer kvällsmänniska.
Vad längtar jag mest efter just nu: Ingenting. Jag är nöjd, tack som frågar.

Louisen och jag

I torsdags var Louise och jag på kalas. Eller kalas och kalas. Det var Studentklubbens veckotaliga möte. Och till möten ska man ju vara iordninggjord. Och det var vi. Rejält.
Den kvällen övade vi extraordinärt på att räcka ut tungan och blåsa rökringar av den kalla luften.



Maria vuxen?

Det kan inte förnekas. Onekligen inte.
Jag är så bra på att laga mat! Det är tack vare mitt kollektivboende matlagning har blivit en del av mitt liv. Göteborg/Mölndal har förändrat mitt liv. På matlagningsfronten. På en del andra fronter också för den delen.
Nuförtiden kan jag tillexempel gå nattpromenader vid Hagakyrkan. Hur vanligt skulle det vara om jag hade stannat i M?
Min laga-riktigt-god-mat-lista innehåller numera:
- Lax med grädde, purjolök och potatis.
- Korvstroganoff med ris. Den gör jag något sjukt bra!
- Röra med korv, bönor, chilisås, paprika och pasta.
- Sen gör jag även en sjukt god ungsgrillad lax. Vi har ingen ugn här så riktigt så gott kan jag inte ha det.
Okej, nu kommer jag inte på mer. Men ovanstående är grande ändå. För jag levde ungefär mitt andra år på gymnasiet via färdigrätter och matlådor hemifrån. Och jag visste att grönsaker fanns. Men jag visste inte hur man delade på dem.
Så jag har tagit ett stort steg framåt. Om jag är bra?
Självfallet.
Det är skönt att flytta hemifrån för då växer jag upp.
Jag lagar min egna mat. Which I do so good. Sen tvättar jag. Fy på er som bor hemifrån och inte kan tvätta. Lär er. Jag tar hand om mina räkningar. Jag har skaffat ett mobilabonnemang. Och jag tar ansvar för mitt arbete. I mitt fall är ju arbetet mina studier.
Och sen att jag kanske blir lite oansvarig när jag festar upp lite för mycket pengar och lite för mycket värdefull sömn är en självklarhet.
Så ska det vara.

söndag, november 08, 2009

En mun är hälften av en kyss

Vad får dig att ticka för någon?
Vad är det för egenskaper och konkretiseringar som får dig att falla för någon?
De senaste dagarna har jag funderat en hel del om det här med kärlek. Jag kan inte konkret peka på något jag har kommit fram till. Jag kanske inte ens har kommit fram till något.
Men funderat har jag.

Vad för sorts egenskaper faller jag för?
Jag älskar charm och när människor får mig att skratta. Helst riktigt, riktigt mycket. Jag tenderar till att tycka att de lite smalare killarna är de finare. De får inte vara för smala. Då är de inte goda att krama. Jag märker mer och mer att killar med glasögon är de som får mig hjärta att slå lite snabbare.
Snälla, ärliga och rakspråkiga killar brukar falla under mitt goda öga. Och de som har ömhet i sin personlighet.
Och vad är mer viktigt?
Hur de kysser.
Jag har upplevt riktigt bra kyssar i mitt liv. Om jag fladdrar med ögonlocken så jag nästan blundar kan jag framkalla känslan igen.
Det är en fantastisk känsla.

Det är den där känslan då nackhåren närapå vill resa sig. En rysning av välbehag, och samtidigt nervositet, pilar sig längs ryggraden upp till nacken. Det är som ens egna kropp tar ett litet litet steg utanför ens fysiska jag och tittar på när man blir kysst. Hela ens jag är medveten om vad som sker. Och samtidigt är hela ens psykiska jag på en resa som ter sig likt ett flipperspel.
På det sättet är en kyss en väldigt kontrastfylld företeelse. Och just på grund av det så är den så fantastisk!
En bra kyss tar andan ur dig. Jag längtar till min nästa breath taking kiss.
Jag önskar er alla som läser riktigt bra kyssar livet igenom.

Gårkvällen bjöd på twistade vändningar

Igår var jag på fest. Jag hade på mig en blommig klänning och ögonlocken var gröna och guldiga. Jag kände mig rätt misfit i den mestadels mörkklädda församlingen som hade ordnats på Sticky Fingers. Men jag brukar intala mig själv om att jag inte vill passa in.
Vem vill passa in liksom? Det är ju så himla tråkigt och man blir så mainstream. För då skulle jag ju bli som alla andra. Och det är ju inte kul.
Eller är det det?
Kan det ändå inte vara skönt att vara så alla andra ibland? Man är lagom.
Samtidigt ska det även frågas vad mainstream och det som kallas normalt är?
En annan sak jag engagerade mig igår var att dansa. Jag älskar att dansa! Jag älskar att ploja runt, fåna mig, sjunga med, le och skratta riktigt mycket medan jag dansar. Jag tycker inte det är kul att enbart gunga lite lätt med överkroppen. Då är inte inträdet värt pengarna. En av killarna som var med ut var med även på mina noter. Och det var vansinnigt roligt! :) Vi plojade något galet och fånade oss i säkert en halvtimme på det där dansgolvet.
Och vad gör det om folk kollar? Om de ser att folk har roligt så kan kanske även de släppa loss och ha roligt? Glädje föder glädje. Det är ett alldeles för outnyttjat koncept.
Kvällen slutade på ett oväntat sätt dock. Vår grupp på 9 personer gick runt och letade efter den 10:e eftersom han hade försvunnit. Vi hann både med samtal till polisen och Sahlgrenska men inte fanns han där inte. Lyckligtvis återfanns han på Centralstationen.
Men vi hade kul medan vi letade iallafall. Ingen trodde nog på allvar att något illa skulle hända honom och hans kompisar var så sjukt lättsamma så vi gick en smärre tur och letade efter honom. Medan vi skämtade då. Och det var kul.
Och kanske skämtade vi ändå för att undertrycka sanningshalten om att Göteborg är en farlig stad en lördagsmorgon. Humor är ju känt för att avväpna allvarssamma och stressande situationer. Och kanske skämtade vi eftersom faktumet att han hade kunnat bli rånad, misshandlad och mördad ändå fanns som ett alternativ, och vi ville inte inse det.

Vad som helst hade kunnat hända. Han, och vi, hade enorm tur.