Förundran

Idag har jag spenderat 7 timmar i staden.
Där har jag gått vilse till Majorna. Slutdestinationen var Linnéplatsen. Så förvirringen var hyfsat total kan jag tänka mig. Jag har sett vart 2:a Långgatan ligger, och förstå dess speciella rykte. Jag har ätit en seg köttfärspaj. Jag har lyssnat på hur amerikanskt studentliv är. Jag har blivit fascinerad. Mer promenader har gåtts och jag har druckit äppelthé. Och ätit en sträv kanelbulle.
Hur nu en sådan kan vara sträv.
Men tro mig. Det kan den.
Jag har pratat såpass mycket så det har börjat göra ont i halsen. Flertal gånger. Jag har diskuterat om Mellanöstern. Jag har pratat om lycka, och personliga framgångar. Och trygghet.
Jag har diskuterat musiksmak och fått medhåll. Jag har suktat efter att få se Tiesto, Guetta och van Helden i verkliga livet.
Jag har sett älven i skymningen. Det var verkligen vackert. Jag tror det kommer bli en av mina favoritplatser i den här stan. Det är ett bra ställe att tänka på kan jag tänka mig.
Jag har berättat om att jag en dag i mitt liv ska se föreställningen 'Svansjön'. Jag har tagit nya steg i Göteborg på ställen jag knappt visste fanns. Jag har haft det fantastiskt.
Jag har förundrats över hur fint det är att blåsa ut varm luft in i den kalla kvällsluften. Det blir som dimma för stjärnorna då.
Jag har även fått stå på tå på en perrong för att kunna kramas hejdå.