Godispåsen i knäet och tankarna över bordet - det är onsdagskväll i Mölndal

Problembaserat lärande - inriktning: Minoriteter i Mellanöstern.
Min grupps inriktning: Hur behandlas palestinier i Jordanien?
Bra val. Speciellt med tanke på att vi inte helt kan bena ut våra konkreta delfrågor och redovisningen är på fredag. Problemlösning, älskar man det bara inte? Jomen absolut, om det nu hade funnits en fungerande sådan.
Jag vet liksom inte ens vad jag helt och hållet letar efter. Det sades idag att jag skulle leta efter om palestinier med flyktingstatus har rösträtt eller inte? Kan det möjligen må vara så att palestinier med flyktingstatus har begränsat jordanskt medborgarskap som innefattar rösträtt men inte rätt till nationell sjukvård, skolgång eller nationella jobb? Jättebra frågor. Men var hittar jag informationen? Jag sitter och läser väldigt intressanta artiklar om statslöshet, och politik i Jordanien men det står inte specifikt om palestinier i detta land. Innebär det då att jag kanske läser 4 st pdf-filer om sammanlagt cirka 90 sidor i onödan?
Det känns lite halvt om halvt värt.
Men, det bästa är att (läs: det värsta) mitt huvud är proppat med andra tankar så koncentration för skolan är inte något som ligger på högtrevande trave här hos mig. Och, jag behöver den där koncentrationen. Ska som sagt ha något vettigt att presentera för mina gruppmedarbetare imorgon bitti.
Så, därför bloggar jag istället och hoppas läsögonen vill komma fram och inspireras. Jag förlitar mig på att blogg-skrivar-händernas inspiration ska smitta av sig uppåt ansiktet. Om det går är ännu ett socialt icke genomfört experiment. To be continued.
Hatar inte ni också när ni väntar på ett svar men det dröjer? Man kan nästan ana att svaret inte kommer bli farligt på något sätt men man vill ändå ha det bekräftat. Förstår ni hur jag menar?
Jag gillar't inte. Det sabbar en flickas koncentration.
Jag vet ju att jag har en hel del vänner som pluggar på universitet. Jag har en del frågor. Känner du att du valde rätt? Känner du någonsin för att hoppa av, om ja - varför? Om nej, varför? Känner du en stor press på att klara dina studier för att därmed kunna få studiestöd som gör att du kan bo kvar där du studerar? Hur känner du inför universitetslivet med vad det innebär med flytt hemifrån, egna matlådor, hålla-koll-på-sin-ekonomi, hög studietakt och nya vänner?

Och ja, självklart präglas mina tankar något vansinnigt av ovanstående frågor. Tänker jag på något annat än det, killar och världens orättvisor är det en speciell dag.
Ja, vänligen - läs den sarkastiska tonen.