A new group - I love them all

Många dagar är kontrasternas dagar.
Hur hade jag igår kunnat veta att jag imorse skulle somna på bussen, och att jag fortfarande skulle vara genomtrött när jag kom fram till Allévägen. Hur skulle jag igår kunna veta att jag skulle kunna få en person att skratta så mycket så att han knappt visste vart han skulle ta vägen? Hur skulle jag imorse kunna veta att jag skulle ha tagit med mig solglasögonen? Dimman låg tät, men i eftermiddags strålade solen helt underbart, och jag tänkte "Åh, vad jag hade sett cool ut om jag hade haft med mig mina nya solglasögon.". Jag tar med dem imorgon.
Igår visste jag inte att jag skulle sitta på en buss påväg in mot stan och leka gammal och skånsk. Det var verkligen för himla roligt! Herregud, det var twisted. Och jävligt roligt!
Ni vet att ni kan sitta på en buss och irritera er något fruktansvärt på någon som pratar för högt, eller på något annat sätt tar för mycket plats? Vad skönt att ni känner så. För idag var jag den personen. Jag skrattade hela bussresan igenom och fick kommentaren "Du skrattar väldigt mycket." "Jag älskar att skratta.". Jag ber inte om ursäkt för att jag tog mycket plats, jag frågar istället om jag inte är älskvärd eftersom jag vågar att ta plats?
Idag har jag suttit på ett golv och ätit en välvitlökskryddad svampsoppa, och så har jag haft en underbar powernap - nu förstår jag ju faktiskt innebörden av dem! Och jag har träffat underbara Thea och vi har varit på Hising Island. Det var väldigt roligt på Hising Island. Hon är ett guldkorn i mitt liv. Vi pratade om beteenden, och om hur viljan att vilja vara någon man egentligen inte har möjligheterna att vara kan förstöra en. Vi kollade på lägenheter. I ett studentkollektiv.
Jag menar änna, jag och Linnea ska flytta tillsammans! :) Så jag hoppas verkligen på en av de lägenheterna. Iiihh! Jag kanske ska bo på Hisingen!
Då änna, ska jag se till att bli en riiktigt Göööteborgare..!
Kanske borde byta namn till Glenn?
Jag ser framemot det här! Det är dags för mig att ta mig vidare nu. Min anslagstavla ska få en ny vägg att hänga på. Och när jag tog mig från Hisingen hem till mig spratt det till i kroppen på mig, jag är verkligen lyckligt lottad! Jag har bra vänner.
Saker händer, jobbiga situationer uppstår. Situationer som får den godaste av alla att börja tvivla på om allt i livet har en mening. Men på något sätt kommer mina mycket starka vänner förbi det. Jag är väldigt glad för att ni finns. Ni ger mig liv.