Söndagshumor på en måndag

Med fundering på om jag ska fortsätta ägna kvällen åt att tänka, eller om jag ska sätta mig framför tv:en och roas av "Roast på Berns" borde egentligen inte vara ett svårt val. Frågan är varför jag sitter i min moderna gungstol istället för vår sjukt bekväma soffa.
Jag kan tänka mig, eller jag vet, att det är den lilla gnista hopp som säger "Kanske" inom mig. Men jag vet, det är inte lönt att tro, att det inte finns något "Kanske". Det finns inget sådant, och mitt fullvärdiga psyke ska bara få chansen att få förstå det. Uppenbarligen tar det sin tid.
Men, för att sluta fundera på varför jag gör och si, och varför jag gör så - så tänker jag avsluta med att säga att jag saknar Emma. My nurse to be.

Såhär snygg är jag när jag jobbar. Rätt hett va?
Oh, mama. Och så 10-cmklackar på det. Grr..! Makt, pengar och hela allt detdäringa.